V 29 var en av de jobbigaste vecka jag varit med om på länge. Det började bra på måndagen den 15 juli föds det 10 st valpar, visserligen med kejsarsnitt men den perfekta kullen 4 hanar & 6 tikar.På tisdag förlorar jag 2 st tikvalpar, på onsdagen ytterligare 2 st tikar av något jag förmodar är ”fading puppies”. På fredagen får jag telefon från Italien där Boris berättar att Bakara hastigt dött, inte som jag först tror av hjärtat utan mer troligt av en hjärnblödning, på sättet det hände på. Min fina, fina och snälla Bakara som var lite som jag är, hon som skulle kommit hem till hösten och springa på ”heden” och njuta av livets goda.
Helgen blev jobbig lite sömn o.s.v. jag tänkte att om bara resten av valparna klarar helgen så är det kanske lugnt, måndag morgon blev en till valp dålig. Han kämpade tappert men somnade in några dagar senare, det är inte alltid lätt att vara uppfödare. Nu har jag en kull på 5 fina valpar som jag hoppas ska hamna rätt i livet, ödet har låtit dem leva vidare så det finns nog alltid en god anledning till det.